En massa behov som vi inte behöver………..

Hej!
Man funderar på saker ibland eller egentligen ganska ofta i ärlighetens namn.
I alla fall ni som känner mig IRL vet att jag är så som person.
Vi har som personer en massa behov som vi inte behöver, eller i alla fall inte behövde förr…
Jag menar att man hittade fram till dit man skulle utan ett väldigt praktiskt satellitnavigeringssystem kallat GPS.
Vi höll kontakt med så väl affärs som privata kontakter utan både mobiltelefoner och mail samt sociala nätverk som t.ex. Facebook.
Man överlevde faktiskt rätt bra utan hela internet fast än det i dag verkar osannolikt
Det är till och med så att folk klarade sig rätt okay utan min senaste tekniska kärleks pryl Ipoden.
Vilken grej det är, en snygg liten sak som förutom att spela välljudande toner i mina öron även kan visa foto och film.
Den har ett enormt minne på 80 Gb vilket bör räcka för en fullständigt enormt stor musiksamling.
Så jag har sagt det förr, människan är egentligen ett ganska korkat djur om man tänker på det.
Vi missahandlar både vår planet och varandra med krig och elende. Vi tillåter oss att i brist på verkliga behov skapa nya och i vissa fall tro helt klart att man inte kan existera utan dessa prylar.
Jag är den första att erkänna att jag till viss del är så själv, men i andra lägen är diametralt motsatt.
Ett exempel på motsatsen är miniräknaren, jag tror stenhårt på huvudräkningens praktiska sida och använder det så ofta det går. Det är en färdighet som ständigt måste övas för att inte glömmas bort!
Så tänk ibland efter, behöver jag verkligen detta behovet?

\\Lars

När fan blir gammal………

Hej
Ja talesättet säger att ”när fan blir gammal blir han religiös” och i det här fallet syftar jag på mig själv och mitt nya intresse för facebook. Så vill ni ha adressen till just min sida på facebook så maila mig på lars@ekvall.org
Jag kommer senare att åka på utlandsresa och föra lite dagbok på nätet där inne!

\\Lars

Vad är en god gärning värd?

Hej!
Eftersom EN person som inte alls omfattades av det som framfördes i inlägget nedan tog illa vid sig, så får jag försöka klargöra lite mer vad som avses med det som framförs i inlägget nedan. 
Tyvärr är det så att detta träffade alldeles fel då de som avses och borde må dåligt inte gör det.
Där emot den som det FELAKTIGT träffade är en man vars betydelse för mig inte på något vis kan underskattas.
För mig har kontakten alltid varigt otvungen samt att respekt har givits i samma mängd från båda parter.
Det har givits god hjälp vid många tillfällen, som då varigt både generös och helt fri ifrån baktankar och senare krav.
Då jag nu förstått ber jag med högst allvarlig mening om ursäkt och hoppas att kontakten kan fortsätta på samma fina sätt som alltid. Delar av andledningen till att det träffade fel är att jag har vissa regler som jag själv satt upp för mitt bloggande och som jag alltid följer. En av dessa regler är att inte nämna namn på personer i min närhet när jag skriver av mig om delar av min tillvaro som inte fungerar. Så även nu, även om det i bland ”kliar i fingrarna” att göra så.
\\Lars
********************************************************************************************************
Ursprungligt inlägg
Hej!
Viss utveckling den senaste tiden har fått mig att fundera rejält över relationer till medmänniskorna
Hur är vänskaps och för den delen släkt och familjerelationer tänkta att fungera egentligen?
Man frågar sig hur mycket en god gärning egentligen skall vara värd, och om den har något värde om den som gör denna gärning kräver mot prestationer eller visst betende i all oändlighet.
Varför är det så att vissa personer kräver respekt utan att alls ge någon tillbaka och rotar i omgivningens privatliv utan att själva acceptera intrång i sitt eget?
Det är mycket frågor som troligen aldrig kommer att få något vettigt svaroch det ända man kan göra är att sätta kraftfulla gränser för vad man är beredd att acceptera i fråga om betende av medmänniskor……….
Jag har alltför många gånger låtit mig luras av resonemang som ”det är alltid de kloke som tar första steget” eller liknade. Men den dyrköpta erfarenheten jag har fått är att det är alltid samma person som skall vara ”klok” och den kommer alltid att räknas som svag och korkad och behandlas där efter. Så därför kommer jag aldrig mer att göra detta och i stället satsa på de som från början kan bete sig som vänner utan baktanke med hur de beter sig!
Tris men sant och tyvärr en nödvändig livsstrategi!